supersonics

Igår var mys. Jag mötte upp Mr. Trygg på söder där han satt på ett fik med sin mami. Blev bjuden på en Chailatte och småpratade lite. Sen såg vi freddie och Carl-Johan-svampen gå ut från Boulevard teatern på andra sidan. De sa att de var på en grym spelning. Lars Demian. Tydligen fanns det fyra platser lediga bredvid dem och det var paus, så jag och trygg smet in och lyssnade. Han var grym! Sen gick jag hem och sov 12 timmar. Sjukt värt.

Nu sitter vi hemma hos Kipango och förar. Det är jag,kipango,blondie och tre tjejer från klassen. Vi har det soft. Senare ska det bli krogen. Tydligen tar dem inte leg. Hoppas att det funkar.

Juste, idag efter att jag varit en sväng i slussen för att hämta upp den veckliga vodkan så gick jag ner för trappan i skanstull. Och gissa vem som går förbi om inte MIKRON. Vi fick ögonkontakt och shit asså, den pojken ska jag ha. Det var som ett tecken från ovan.

Nu ska jag ha en grym kväll. Börjar redan bli lullig och det är sweet!

Nu har Swooschen dragit till snön. Kommer sakna henne, för fastän flickan är lite onödig så är hon trots allt rätt rolig också. Som en faktaruta i Kalle Anka.
Även den Mörka Påhängaren har flyttat ut. Lite sorgligt. Hon var rätt tråkig, bara hängde efter en sådär i bakgrunden och stod inte riktigt upp för sig själv, hade ingen egen vilja. Men hon kunde vara ganska mysig också. När hon inte åt bajs.

Imorgon är det fredag, som innebär sista dagen på jobbet för mig och Den Duktiga Telefonanvändaren (när den är på) och sen är det helg, vilket är SOFT. Det ryktas om krogrunda och fest ute i villaförorten, men kan man lita på allt som sägs? Antagligen bäst att ta saken i egna händer.

Igår förlorade jag och Kipango vår krOgSKULD. Det var ett trevligt ställe på söder som kth-killen kände dörrvakten på. Live-band, fin lokal, lagom mycket folk. Ja det var soft helt enkelt. Men blä vad dyrt det är. Spenderade exakt 400 spänn på dricka igår. Och då blev jag inte ens full. En öl, en breezer och 3 tequila-shots. Obehagligt mycket pengar. Till råga på allt så lyckades bartender ta sönder mitt bankomatkort mer än det redan var, så nu har jag tyvärr kommit till den punkten då jag måste skaffa ett nytt. Och jag är inte en sån person som tar tag i sånt kan jag ju medge. Men men, kanske är bra ändå, om jag inte kan komma åt mina pengar på ett tag.
I alla fall, för att fortsätta berätta om gårdagens bravader. Vi lekte dricklekar genom kluns där förloraren skulle fixa numret till den personen som de andra pekade på. Jag fick gå fram och ta numret från en 25-årig snubbe som såg riktigt reko ut. Kipango fick däremot ragga nummer från en hardcore rastaman. Bra jobbat där! Kvällen slutade med lite kyssar och löften om dejter som aldrig kommer bli av. But that's how I like it. Sorgligt nog försvann Kipangos Ipod men hennes humör lyftes upp lite av chips,te och cigg på balkongen.

Det är natt. Jag och Zorro sitter på balkongen igen, det är det hetaste stället att hänga på just nu. Alla som är något hänger där. Te-flickan ligger nerbäddad i sin säng. Hon ska ju faktiskt jobba i morgon. Vi pratar gamla minnen. Hur snygga vi var i sjuan jag med jätte jätte mörkbrunt hår ( typ svart) och Zorro i ksss. Jag älskar den här tiden på dygnet. Det är en annan slags verklighet. Här gäller inte samma sociala regler och normer. Allt är möjligt. Typ.
Precis just nu, skapar vi nya minnen.

Känner mig nästan FÖR duktig. Jag har arbetat sammanlagt 12 timmar idag och ändå ligger jag inte död på golvet. Fast tillräckligt pigg för att dra på fest var jag inte, så det fick jag tacka nej till även om det lockade. Antagligen smartast när jag ska upp 8 imorgon också. Herregud, jag är ju typ den perfekta människan! Om man bortser från självgodheten. Kanske. 

Det var himla underbart att träffa flickorna idag och uppdatera den nyligen hemkomna Maroon om veckans alla märkliga händelser. Hur man switchar på bästa sätt, möten med Mowgli och otillräckliga sms från inkompetenta män. Eller ska jag säga pojkar? Nu väntar vi bara på att The Much Loved One och min bajenbrutta ska komma hem så blire ju helfestligt.

Resan var soft. Bra väder och lagom tempo. Shopping och god mat. Semesterns ord vad utan tvekan "märkligt". Fråga mig inte varför, kändes bara rätt. Något som stör mig dock, även fast det var en sån bra resa så gick jag runt hela tiden och tänkte på vad jag missade där hemma. Ett problem som jag alltid har när jag reser. Det hjälpte inte heller att det faktiskt hände ovanligt mycket här hemma. Och jag kunde bara gissa mig fram genom att läsa de kryptiska inläggen på den här bloggen. Ett desperat meddelande efter hjälp sändes på facebook till Kipango, och hon och kakan kom till undsättning genom att skicka ett mycket underhållande sms.
Nu är jag i alla fall hemma. Gladare än på länge. Kärt återseende med mina grymma vänner (vi hade bara vart borta från varandra i 4 dagar. Jag är svag). Jag hann också med en prommis på söder i det fina vädret med min polare fotografen. Han köpte giftpinnar åt mig. Två paket. Jag har ju cash, pengar är inget problem HA-HA. Dessutom är ju det bara småpengar... Jag bjöd honom och vi njöt en timme av Stockholm.
Nu sitter jag hemma hos apan med adidas. De städar och jag vet ärligt talat inte varför jag inte hjälper till. Jag har burit ner soporna i alla fall.
Nej men usch, vilket inlägg. Jag skriver om sopor och giftpinnar. Vilket liv jag har jämfört med de andra. Inget intressant. Varför ska jag ens publicera detta? Vill någon läsa? Varför fortsätter jag skriva?!
hejdå...

P.S jag blev inte ledsen eller deprimerad nu. Jag är fortfarande lika glad. Ville bara visa att jag själv fattar hur tråkigt detta inlägg är. Happy Face on!

Jag är uttråkad och avundsjuk. Jag har ingen aning varför. Det är rätt ologiskt faktiskt. Det händer saker hela tiden, känns som att livet går i 180 och tiden inte räcker till. Och avundsjukan, var kom den ifrån? Den är inte ens riktad mot någon särskild, det är bara en känsla som skaver i bröstet. Eh ja, jag är skev.

Kära fästmö, är inte den rätta tidpunkten för att gadda oss typ nu? Jag känner mig mogen, det är dags att göra det ultimata mandomsprovet. Att blinga mjölkpåsen var bara en mjukstart.
Jag tappade ringen, men vi kommer aldrig förlora detta bevis på vår samhörighet.

Vaknade klockan elva av min mobil som ringde. Var är alla, varför är jag i min egen säng? Illa
Det var Blondie. Hon meddelade att de inte ville störa mig så sent igår natt och våldgästade Big Al istället. Hon skulle jobba. Hon hade ångest.
Adidas kom över på lite chattroulette. Givande, vi fann allt mellan porriga fransmän och mastruberande tanter. Blev helt skadade efter och trodde att busschaffisen skulle dra en; "hi, where u from?" och vi höll på att nexta en kille i busskuren. Men det var nice, lekte runt i mina heels och nallade lillebrorsans påskgodis.
Sedan bar det av till hennes place där det bjöds på middag och en delikat men alldeles för stor efterrätt. Insåg att jag hade väldigt bråttom men bussen gick inte, what to do? Jag tog mig dit till fots helt enkelt, springandes.
Väl framme vid Teleboboplan med andan (och efterrätten) i halsen stöter jag på Big Al utav alla människor. Lite förvånad att se mig. Lite bitter för det oanmälda besöket av två blondiner mitt i natten.
Filmen var sådär. Jag somnade, Putte var vaken. Blondien somnade, Dippe var vaken. However, jag hade en axel att sova på till höger och ögongodis till vänster. Hähä..
Min chattrouletteskada blev befogad då jag bestämde mig för att kila ner till sleven för en halvmåne. För att slippa ta jackan tog jag garagevägen ut. Hör suspekta ljud och ser ett par ha sex på en bil i mitt garage! Tjejen ser förlägen ut och jag går vidare, förstår inte riktigt om det hade hänt eller bara var vardagligt cybersex. Livet är bra konstigt.

Jag lämnade tillbaka ciggen. Jag snodde S's halstabletter i stället, ångrar att jag lämnade dem på bordellen. Tänkte sno med mig sprit igår, jag dricker inte ens, så den var till er. När man funderar på om man ska sno en kaka för sju spänn, bara för att man kan, när ens mami till och med sagt att hon bjuder då är det något som är fel.

Jag pratade med Honom igår. Vi satt i ett mörkt och främmande rum, där ute dansades och skrattades det. Jag grät. Han sa att det inte ville släppa honom och att han måste få veta. Jag vägde min ord noga. Var det skillnad på det jag ville säga och det han behövde få höra? Jag viskade fram mitt svar. Han lämnade festen.

Det var soft. Han fattade att jag inte ville pussas så mycket så det var lugnt.
Det var trevligt. Jag drack inte för mycket så det var nice.
Började med att vi blev upphämtade i bil vid tunnelbanan, kändes mysko men det var D's bil. Dolly, go for him!
Väl framme bjöds det på drinkar och djungelvrål. Vi spelade ölspelet och dansade.
Adidas och Blondie ville kila vidare men jag stannade avec mon garçon. Vi dansade salsa fast jag inte kan dansa salsa och sjöng fast jag inte kan sjunga.
När det var dags för hemfärd för min del missledde han mig totalt och vi var tvugna att springa till tunnelbanan. För att sedan se att det var fem minuters väntetid när vi äntligen kom dit.
Den långa resan hem lät vi oss underhållas av varandras iPod:s. Det var trevligt, Håkan Hellström och Bob Dylan är aldrig fel. På Slussen insisterade jag på att jag skulle ha nötter och vi kämpade med selecta-automaten ett bra tag.
Nu fyllekäkar jag och dricker thé. Det är najs, borde vara så oftare. TYP!
Sitter nu i min ensamhet och väntar på att mina kära vännor ska dyka upp. Ryktades om ett ex- på G och annat saftigt skvaller!

Har haft en duktig dag. Stod med Olli och vinkade av Dolly för hennes avfärd till Bonnie Tylers och alla slottens land. Sedan vandrade jag helt enkelt hemåt, själv. För första gången på väldigt länge.
Var tvungen att hitta ett tidsfördriv och vägde mellan att låta mig plågas av mina tankar i min ensamhet, eller vårstäda. Det sistnämnda kändes helt klart mer lockande och framförallt mycket mer effektivt!
Så när jag var mitt uppe i att städa bort vintern som bäst ringde mobilen och det var.. KTH-killen, tadaa!
Han bjöd mig och mina väninnor på en fest ikväll så dit lär det väl bära av ganska snart. 
Jag är liksom nedstående skribent inget vidare taggad på att festa ikväll. Hennes förslag föll mig mer i smaken, och egentligen. Jesus förtjänar väl att firas, med tanke på hur mycket han haft sig de här dagarna kan vi åtminstone unna honom en dag. Vad säger du, heliga kristna Madonna?

Llanfairpwllgwyngyllgogerychwyrndrobwllllantysiliogogogoch är Wales och Storbritanniens längsta ortnamn, men bara världens tredje längsta ortnamn.

Det är fest med brudarna ikväll och jag är inte taggad. Ja ni läste rätt, INTE taggad. Vad har hänt med mig? Klarar jag inte tre utekvällar på rad längre? Varför känner jag mig ständigt bakis? Har jag blivit 50 år äldre?

Skulle vilja ta en kvällsfika eller se på Bridget Jones med er tjejer istället. För att hedra Jesus, typ.

Vinkade precis av gästerna.
Kvällen har varit skön, pokémonen kom hit och lyckades med sin pokécharm övertala oss att vi inte behövde se GG, utan hänga med henne tills hon sedan lämnade oss. Vi spelade plockepinn (ja, riktiga plockepinn) med Olli.
Vi ville ha eldiga latinonätter och dansa flamenco till spansk musik. Åh, spanska är kärlekens språk. Går rakt in i hjärtat.
Mitt i vårat verk som omfattade öppen spis, levande ljus och mörk choklad kom främmande förbi. Främmande i form av fyra nice guys; Ponta, Birgersson Junior, Bearluden också Sebban.
De hade hört rykten om att vi skulle twist n' shouta och var riktigt sugna. Planen lades ut men de synkades snabbt med våran stämning och insåg att det var mer passande att spela latino-covers på U2 och Coldplaylåtar.
Kort och gott så slutade vi upp i en stor hög av kuddar, täcken och madrasser. Jag somnade på tre röda och vaknade fem scrubsavsnitt senare. Kompensationsborstade tänderna länge, länge.
Nu; två oroliga, sömnlösa själar och toner av Hey soul sister

Plockepinn gånger två i Villa Kaka följdes av fantastiska morgonvåfflor på verandatrappan i solskenet. Scrubs är inte helt fel det heller.
Sedan bar det av till Aspuddsparken för min del där jag träffade KTH-grabben. En vårpromenad runt Hägersten och jag drog slutsatsen att han är en "vettig kille" som min käre vän skulle sagt. Det sa jag också.

Mötte upp Adidas och Umbro för ytterligare en promenad. Köpte glass och kakor på Mr S bekostnad. Tuggummi och halstabletter fick vi med. Man lämnar sina tillhörigheter i Villa Kaka på egen risk.
En promenad till Långholmen och tillbaka senare står vi återigen i Villa Kaka och gör i ordning en välsmakande middag. Levande ljus, gammal soul och fina vänner.
Den sköna stämningen störs av en pling på dörren. Vem är det nu då?
Utanför står en förlägen dvärg i sällskap med sin lust. Har kommit för att hämta kvarlevorna av Mr S hittegods, hans hemmanycklar vill säga.
Adidas har fortfarande energi kvar efter gårdagens bravader och ska ut, till skillnad från jag och min husvärd. Det blir en hemmakväll med GG, pokémonen och eventuellt någon efterrätt.

Jag hamnade i vimlet igår ändå, bärsbruden var på g. Idag har jag huvudvärk som heter duga men allt är bara softsoft. När man festar med Dolly och La suede kan man lita på att dem levererar på morgonen dagen efter, våfflor till frukost och grejer. Inget snack nu va?

Igår var tänkt att bli en mysig hemmakväll. Sista natten med gänget skulle vara soft med film och b&j's. Men som oftast blev planerna ändrade och vi hamnade i dödssyndens lägenhet. Mitt mood gick upp och ned hela kvällen. Ned av osköna telefonsamtal. Upp av tequila.

Efterfesten innehöll stuvade makaroner och slice. Saajk! ...eller? Jag ska ta plats och nästla mig in i elevkåren, men tror det kommer bli jävligt stelt. Men vad ska man göra.

Ikväll var jag förnuftig. Åkte hem och lämnade mina vänner och de jag skulle vilja kalla vänner ( men som inte har samma syn på oss) i en lägenhet i Liljeholmen utan mjölk men med en värd som kastade möbler. Smart drag. Sitter och käkar en cheesebugare som jag köpte för mina sista pengar så nu har man 00,60kr på kontot, awesome.  Hur fan kan jag ha så ont i höften?

Tänkte skriva något i stil med nu ska jag dra en handtralla innan jag somnar sött. Men sen så kom jag ju på att det kan jag ju inte skriva, det är påtok för grovt.

Hey, Soul Sister - Train