supersonics

Känner mig rastlös. Swooschen och Pokémon drar ut i nattklubbsvimlet men jag beordrade mig själv att stanna hemma och ta tag i skolan. Klockan är halv tio och jag har inte ens öppnat word-dokumentet. Loggar ut från facebook av paranoia. Tänk om folk tror att jag inte har något liv när jag är online 24/7? Skulle kunna skriva LOL i pannan på mig. Ringer fruwie och tvingar henne att lyssna på mig när jag säger absolut ingenting. Men hon är snäll och pratar med mig, trots att lillebrorn kräver mat nununu.


Berlin/barcelona-duden smsar om att jag borde komma till Hellströms. Vi har sagt att vi ska ha en dejt på tisdag, han lovar att den ska bli storartad. Jag vet inte. Jag blir avtänd av att han gör fula smileys.

Tänker på dig istället, på hur du av misstag kallade mig älskling förra veckan. Freud skulle antagligen ha kallat det för en typisk felprestation. Jag blir bara frustrerad. Kvällar som den här saknar jag dig mer än någonsin.