supersonics

Man kan inte bli dumpad två gånger. Inte jag. 
Det ligger helt under min värdighet.

Så trots att man älskar stunderna, de fina stunderna med honom så vet man att de är på låtsas. Att man lurar sig själv.

Sex i bilen på en parkering en lördagsnatt under tequilans brutala påverkan. Dr Martens fortfarande på och hans allvarsamma uppsyn. Rutorna immar efter och man vill bara hem. Ångrar.

Ångrar att man drog på sig tunna jackan och gick ut till honom i marsnatten. Hade hellre promenerat hem. Hellre stannat med vännerna, ja vad som helst. Det var inte värt det.

Ringer honom söndagnatt och vill inte träffas mer. Vill inte vara den bruden. Sitter i pyjamas på sängen och hans svar dödar en. Får en att känna sig så betydelselös och dålig. Krama åt kudden hårt, att vilja lägga på i örat på honom.

Han har redan förstört för mycket. Vill inte veta av honom nu.
Det lättar separationsångesten en aning.