supersonics

Högst up i ljushallen och det är höstväder utanför det stora fönstret.
Hmm. Varför ljuger alltid iPhone-väder? Tröttpårenhärjävlaskiten.

Haha. Närå. Knaprar dextrosol, sov 40 minuter inatt. 40 FUCKING minuter.
Det är då inte lätt när det är svårt, men det är skönt när det är hårt.

Dude, du är helt fucked up. Säger jag till mig själv. Ser konstiga saker.
Mitt huvud är fullt och jag vill också bli full.
Du är helt fucked up. 
 

Storebroor. Dags att komma hem snart? Jag saknar dig en massa ju, hur kul kan du ha det där borta egentligen? Känner mig övergiven och lämnad till mitt öde i ett kallt och hårt Sverige (det är kallt här och förtvivlan bara växer). Vi har aldrig varit ifrån varandra så här länge förut. Och Josef går mig på nerverna (förlåt Josef, men det är ju ändå avsiktligt). Jag går runt i lägenheten iförd en av dina tröjor som ett annat vrak. Har börjat tala till mig själv i denna understimulerande tillvaro men det är lugnt asså. Sola på du. Och låt dig inte besväras av att du missar min namnsdag heller.. Min namnsdag liksom!!!
MVH Din bittra lillasyster

Det ovan skrev jag alltså på min brors wall inatt. Mitt i all misär (digerdöden och Stockholms blodbad). Förlåt för att jag finns. Hahaha.