Fast

Hellre en mör fitta än en bitterfitta. Hellre en bitterfitta än en mysfitta. För att summera de senaste inläggen. Jävla massa fitta.
Jag kan inte sova. Rullar ut på en cigg och lyssnar på melankolisk musik. Ser ett avsnitt av The Sopranos eller två. Känner mig instängd. Fast i ett trångt Stockholm och gamla rutiner. Vetefan vad som skulle göra mig glad.
Kanske är jag inne i en vårdepression. Men det skulle jag aldrig vilja erkänna.
Jag har ingenstans att ta vägen. Det är så det känns. Fast helt enkelt.
Förra våren och den här våren är som natt och dag. Shit vad allt förändras hela tiden. Och ändå så vänjer man sig aldrig.

Mazzy Star – Look On Down From The Bridge


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0