supersonics

Det var Fredag och jag var inte ute och rände. Utan satt hemma hos en tjej i min klass och gamea, ps2 och Wii. Eller satt och satt, jag sprang och hoppa runt och var en aning övertaggad. Var ett tag sen man spela tv-spel liksom. Jag blir sådär barnslig och som den tävlingsmänniskan jag är deppa jag säkert i en halv timme när jag förlora. Jag brukar anse mig själv ganska bra på att träffa nya människor, men igår faila jag hårt. Skrämde nog mest hennes kompisar. Haha.

Lite synd bara att man var ute i Danderyd när hon den söta rödtotten hörde av sig och var bjuden till fest med bara grabbar och han som bjöd har jag spanat på i skolan. aja en annan gång

Juste författaren lyckades övertala mig att vara med på cheerleading fotot i skolan också. Sa först nej men när han smickrar än så är det omöjligt att säga nej. Så nu kommer hela skolan få se när jag står med benet i någon vig oskön ställning och gör en grimars för att jag typ sträckte mig samtidigt, soft.