supersonics

Jag har jätte svårt för att ta komplimanger. oftast svarar jag något i stil med; tack, men nej tack. Jag tycker det är jobbigt och svårt för jag vet inte hur jag ska reagera. Det enda en självsäker person egentligen kan göra är att säga tack. Men vissa komplimanger är svåra på ett annat sätt, som de i natt och förgårr natt. T.ex: ''För varje gång vi ses höjs du bara i mina ögon'' ger mig prestationsångest, nu måste jag vara lite bättre varje gång vi ses, lite roligare, lite snyggare, lite skönare, för tänk om han annars ledsnar och blir besviken. ''Jag gillar dig otroligt mycket'' Skrämmer mig. Och om en kväll inte innehåller lika fina och många komplimanger som kvällarna innan får jag för mig att du inte gillar mig längre. Jag är en bekräftelsehora, jag behöver ständigt uppmuntran och komplimanger men samtidigt hatar jag det. Det fina går inn genom ena örat och ut genom det andra. 

Sa till han att vi inte skulle ses mer, fast jag vet knappt varför. Typ för jag började jämföra mig med hans (ex)-flickvänn. För jag är mongo. För att det är söndagsångesten som talar. För att jag ångrar mig lite nu.