supersonics

För mig var det snarare tvärtom, vintern 2009/2010 tappade jag lite av det jag alltid har haft mycket av, självförtoende. Jag har fortfarande bättre än många, men det är ändå ovant. Att vänta med att svara på ett sms för att jag är rädd för att det ska bli fel, att nästan hellre prata med tjejerna på en fest och att bry mig om att någon tycker jag är "oskön". Jag undrar vad det beror på. Jag började kanske helt enkelt tänka lika mycket som andra, förut var jag inte den som grubblade. Annat är det nu. Sen så svänger det ju väldigt snabbt också, vissa dagar är bättre än andra. Oftast är jag nöjd, men förut var det nästan alltid.