i hela mitt liv har jag väntat på livet

Bröt ihop i en busskur inför bekanta och okända människor. Var påväg till fest i stuvsta när allt sa stopp och jag var tvungen att ta mig hem istället. Blev utstirrad på tunnelbanan hem tills två snälla göteborgare kom fram och distraherade mig med prat om hållbar utveckling och amnesty. Väl hemma kom Adidas som en räddande ängel och vi hade givande samtal om livets stora frågor över en kopp te. Vad fan hände egentligen? Jag vet inte. Men det kändes som något viktigt, något som inte bara råkar ske.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0