supersonics

Igår var det alltså nattfotboll i skolan som stod på planeringen. Då jag endast sov 4 timmar kvällen innan tog det emot lite att lämna datorn för en försenad buss, men jag antar att jag får skylla mig själv.  Jag var ju trots allt med och övertalade halva klassen att komma. Kvällen bjöd på allt från kostymnissar till byggarbetare.

Jag gick på tomgång, as usual men det är najs att förbruka energi som inte finns! J matade mig med druvsocker mellan varje match, det var kul för då orkade jag dansa till aqua och springa runt och vara allmänt hype. N fick känning och började bete sig som en full liten unge så hon fick matas med druvsocker hon med.

Hoppade på den sista tvärbanan för att komma till Liljeholmen och se att nästa tåg hem går 05:04. I samma veva börjar det även regna. Tack världen! Men inga regnmoln kunde få ner mig den natten och jag började helt enkelt min ensamma vandring över Nybban. Snön smälte på taken, endast jag var vaken. Den kändes ballt, jag kände mig som kungen av nybohovsbron. Jag hade makt över allting, alla bilar under mig. Typ. Såg en hare, den stannade upp och kollade på mig. Vi granskade varandra och jag tror jag nådde det man kallar insikt, kanske upplysning. Who knows?

MR spanade in sin mikro, det såg bra ut där. Bara att köra tjejen!

Boxaren syntes inte till så mansgrisen tog tillfället i akt på planen och hoppade på J. Kan man klandra honom?

Ska L våga prata med TB igen?

Nu bär det av till Fåntratten för lite estetisk verksamhet på franska och sushi. Någon är ledig idag, wohohoo!