supersonics

Vi intog torget, en var hungrig och en annan lättad. En tredje var ganska mycket som vanligt. Hon såg honom i mitten och sa att han strålar. Och gud vet att han strålade, i all sin prakt och det höjde hela hans uppenbarelse ett huvud över de andra. Och vi skrek våra slagord så att världen fick höra. Vi var unga, barn av revolutionen. Barn av rättvisan. Ty vi spred vårt budskap på deras gator, de icke upplysta. Vi snuddade på bubblan och de beskådade oss från andra sidan. Vi brände ambassaden framför ögonen på diplomaterna. I fönstret skymtades skrämda barn.

Springa på natten. Jag med nattsvarta mälaren och the clash i lurarna. Syrén blandas med doften från bageriet som redan börjat morgonbaka. Jag anar en soluppgång bortom nybohovsbron och tänker på Christian Bale och godispåsen som väntar hemma.

PS. Vad tror jag? Vi var inte coola alls idag. Bara hängde på och spanade in aktivisten.. he he