för vi slutar aldrig att försöka
Inatt hade jag samtalet. Ni vet, samtalet där man pratar om sina tidigare erövringar och partners. Samtalet som är plågsamt för båda personerna eftersom man inte vill tala om sina forna misslyckade förhållande och pinsamma hemsläp, och för att man egentligen helst vill tänka att ens respektive levt i celibat i väntan på the one (en själv dårå) – men man är ju för nyfiken för att låta bli.
Men av nån anledning fick jag vara öppen och stå för mina handlingar medan han smet undan och lämnade mig med fler frågetecken än innan. Vad fan?! På något sätt ska jag ta reda på det. I krig och kärlek är allt tillåtet.
Kommentarer
Trackback
