supersonics

Jag vaknade upp för en kvart sen hemma hos Kipango. Hon själv är inte här utan spelar match ute på landet. Sliten är jag, med alldeles för lite timmar sömn på nacken. Igår var det tveksamt om vi skulle dra ut och det slutade med bira och cigg på Kipangos rum. Också det har blivit en rutin på senaste. Vi deppade inte men modet var inte på topp om man säger så. Natten slutade i säng med en man som, enligt Kipango, jag har en patetiskt relation med. Kan stämma. Men en mysig, patetisk relation i såna fall. Got him right where I want him. Eller?
Just nu är det knas i min skalle. Mobilen är död och jag har ingen aning om när min polare kommer hem. Solen lyser och jag vill göra nåt på sista lovdagen. Två dygn sen jag senast var hemma och har inga planer på att dra dit på ett tag i alla fall. Nu ska jag se vem jag får tag i.